Hösten är verkligen här nu, luktar höst ända ut i fingertopparna. Hösten ska ju va fin, men vädret gör bara så det ser deprimerande ut. Snart kommer säkert snön innan vi vet ordet av de. Tur att jag har en utomlandsresa framför mig. Det känns som om det är så mycket som inte är okej just nu, men samtidigt känns det som om allt det bra väger lite mer än de dåliga. Men jag kan inte undgå att tänka på hur detta året kommer sluta. Hur kapitlet kommer sluta. Jag vill att det ska sluta lyckligt, jag hoppas att det gör det för alla. Egentligen ser jag bara fram emot ett nytt år, det är mycket jag vill lägga bakom mig. Men ändå inte. Ska leva livet nu det sista, jag har så mycket roligt att se fram emot. Utomlandsresa med familjen, Michael Jackson Immortal tour i globen, Stå längst fram på chris brown och skrika rösten av mig och mycket mer.

Min finaste vän åkte så långt bort i fredags, jorden runt på 104 dagar sa hon. Jag har börjat räkna ner dagarna redan nu, för det är helt galet vad jag saknar den tjejen. Det är hon som får mig glad när jag egentligen inte orkar. Hoppas tiden rinner iväg nu. Saknad kan jag allt om, jag är bäst på att sakna, och den känslan har tagit kål på mig många gånger men den här känslan är en saknad av förväntan och glädje.

Ska sova nu efter ett pass på gymmet, kroppen är helt slut. Ni fina läsare som slänger in så peppande och fina kommentarer här i min blogg, kan inte beskriva hur mycket jag tar åt mig och hur glad jag blir! :) Puss på er! ♥